Monsieur le Président, Mesdames, Messieurs du gouvernement, Mesdames, Messieurs les parlementaires, L’heure est grave, la France est en péril, plusieurs dangers mortels la menacent. Nous qui, même à la retraite, restons des soldats de France, ne pouvons, dans les circonstances actuelles, demeurer indifférents au sort de notre beau pays. Nos drapeaux tricolores ne sont pas simplement un morceau d’étoffe, ils symbolisent la tradition, à travers les âges, de ceux qui, quelles que soient leurs couleurs de peau ou leurs confessions, ont servi la France et ont donné leur vie pour elle. Sur ces drapeaux, nous trouvons en lettres d’or les mots « Honneur et Patrie ». Or, notre honneur aujourd’hui tient dans la dénonciation du délitement qui frappe notre patrie. – Délitement qui, à travers un certain antiracisme, s’affiche dans un seul but : créer sur notre sol un mal-être, voire une haine entre les communautés. Aujourd’hui, certains parlent de racialisme, d’indigénisme et de théories décoloniales, mais à travers ces termes c’est la guerre raciale que veulent ces partisans haineux et fanatiques. Ils méprisent notre pays, ses traditions, sa culture, et veulent le voir se dissoudre en lui arrachant son passé et son histoire. Ainsi s’en prennent-ils, par le biais de statues, à d’anciennes gloires militaires et civiles en analysant des propos vieux de plusieurs siècles. – Délitement qui, avec l’islamisme et les hordes de banlieue, entraîne le détachement de multiples parcelles de la nation pour les transformer en territoires soumis à des dogmes contraires à notre constitution. Or, chaque Français, quelle que soit sa croyance ou sa non-croyance, est partout chez lui dans l’Hexagone ; il ne peut et ne doit exister aucune ville, aucun quartier où les lois de la République ne s’appliquent pas. – Délitement, car la haine prend le pas sur la fraternité lors de manifestations où le pouvoir utilise les forces de l’ordre comme agents supplétifs et boucs émissaires face à des Français en gilets jaunes exprimant leurs désespoirs. Ceci alors que des individus infiltrés et encagoulés saccagent des commerces et menacent ces mêmes forces de l’ordre. Pourtant, ces dernières ne font qu’appliquer les directives, parfois contradictoires, données par vous, gouvernants. Les périls montent, la violence s’accroît de jour en jour. Qui aurait prédit il y a dix ans qu’un professeur serait un jour décapité à la sortie de son collège ? Or, nous, serviteurs de la Nation, qui avons toujours été prêts à mettre notre peau au bout de notre engagement – comme l’exigeait notre état militaire, ne pouvons être devant de tels agissements des spectateurs passifs. Aussi, ceux qui dirigent notre pays doivent impérativement trouver le courage nécessaire à l’éradication de ces dangers. Pour cela, il suffit souvent d’appliquer sans faiblesse des lois qui existent déjà. N’oubliez pas que, comme nous, une grande majorité de nos concitoyens est excédée par vos louvoiements et vos silences coupables. Comme le disait le cardinal Mercier, primat de Belgique : « Quand la prudence est partout, le courage n’est nulle part. » Alors, Mesdames, Messieurs, assez d’atermoiements, l’heure est grave, le travail est colossal ; ne perdez pas de temps et sachez que nous sommes disposés à soutenir les politiques qui prendront en considération la sauvegarde de la nation. Par contre, si rien n’est entrepris, le laxisme continuera à se répandre inexorablement dans la société, provoquant au final une explosion et l’intervention de nos camarades d’active dans une mission périlleuse de protection de nos valeurs civilisationnelles et de sauvegarde de nos compatriotes sur le territoire national. On le voit, il n’est plus temps de tergiverser, sinon, demain la guerre civile mettra un terme à ce chaos croissant, et les morts, dont vous porterez la responsabilité, se compteront par milliers. Les généraux signataires :

Herr president, Mina damer och herrar från regeringen, Damer och herrar, Timmen är allvarlig, Frankrike är i fara, flera dödliga faror hotar henne. Vi som, även i pension, förblir soldater i Frankrike, kan under de nuvarande omständigheterna inte vara likgiltiga för vårt vackra lands öde. Våra trefärgade flaggor är inte bara ett tygstycke, de symboliserar traditionen, genom tiderna, av dem som oavsett hudfärg eller tro har tjänat Frankrike och gett sina liv för det. På dessa flaggor hittar vi orden "Honor and Fatherland" i guldbokstäver. Vår ära i dag ligger dock i fördömandet av den upplösning som drabbar vårt hemland. - Diskriminering som genom en viss antirasism visas med ett enda mål: att skapa oro på vår mark, till och med hat mellan samhällen. Idag talar vissa om rasism, inhemskism och dekoloniala teorier, men genom dessa termer är det raskrig som dessa hatiska och fanatiska anhängare vill ha. De föraktar vårt land, dess traditioner, dess kultur och vill se det upplösas genom att ta bort dess förflutna och dess historia.Således attackerar de genom statyer gamla militära och civila härligheter genom att analysera århundraden gamla ord. - Diskriminering som med islamism och förortshorderna leder till att flera plottar av nationen lossnar för att förvandla dem till territorier som är föremål för dogmer som strider mot vår konstitution. Men varje fransman, oavsett hans tro eller icke-tro, är hemma överallt i Frankrike; det kan inte och får inte existera någon stad eller distrikt där republikens lagar inte är tillämpliga. - Diskriminering, eftersom hat har företräde framför broderskap under demonstrationer där myndigheterna använder polisen som fullmaktsombud och syndabockar inför franska folket i gula västar som uttrycker sin förtvivlan. Detta medan undercover-individer plundrar företag och hotar samma brottsbekämpande organ. De sistnämnda tillämpar dock bara de direktiven, ibland motstridiga, som du, härskarna, ger. Farorna ökar, våldet ökar dag för dag. Vem skulle ha förutspått för tio år sedan att en professor en dag skulle halshöggs när han lämnade college?Men vi, nationens tjänare, som alltid har varit beredda att sätta vår hud i slutet av vårt engagemang - som vår militärstat krävde, kan inte vara passiva åskådare inför sådana handlingar. Det är därför absolut nödvändigt att de som driver vårt land får modet att utrota dessa faror. För att göra detta räcker det ofta att tillämpa befintliga lagar utan svaghet. Kom ihåg att, precis som vi, är en stor majoritet av våra medborgare överväldigade av dina förvirrande och skyldiga tystnader. Som kardinal Mercier, Belgiens primat, sa: "När försiktighet finns överallt är mod ingenstans. "Så, mina damer och herrar, tillräckligt med förhalning, timmen är allvarlig, arbetet är kolossalt; slösa inte tid och vet att vi är redo att stödja politik som tar hänsyn till nationens skydd. Å andra sidan, om ingenting görs, kommer slapphet att fortsätta att spridas oupphörligt i samhället, vilket i slutändan orsakar en explosion och ingripande från våra aktiva kamrater i ett farligt uppdrag att skydda våra civilisationsvärden och skydda våra landsmän på det nationella territoriet.Som vi kan se finns det inte längre tid att skjuta upp, annars kommer inbördeskriget i morgon att sätta stopp för detta växande kaos, och de dödsfall, som du kommer att bära ansvaret för, kommer att vara tusentals. De undertecknade generalerna: